Antal besökare sedan 1 mars 2004:

Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2009

Föreningen höll sin årliga kongress den 23 - 24 april på Quality Winn hotell i Haninge C med många deltagare. Temat för kongressen var språka - leka - utvecklas.


Välkommen! Margaretha Larsson, vice ordförande,
och Gunilla Lindell, sekreterare i föreningen,
hälsar Lotta Östman, Värmdö,
Ulla Pettersson, Stockholm och Heidi Lindahl , Gustafsberg, välkomna.

Torsdag 23 april

Den första dagen föreläste Barbro Bruce, leg logoped, universitetslektor, Malmö högskola under rubriken Språka och leka - för gemenskap och utveckling. Hon beskrev både barns språk- och lekutveckling. Hon uppmärksammade att leken är betydelsefull för språkutvecklingen på flera sätt. Den kan hjälpa barn med språkproblem. Samtidigt förbättrar utvecklingen av språket barnets möjligheter att kommunicera och känna gemenskap i leken.
Se Barbro Bruces Power Point Program.

Barbro har i egen forskning funnit ett signifikant medelstarkt samband mellan resultat vid kommunikationsbedömning vid 1½ år och språktest vid 4½ år. Resultaten visar tydligt att låtsas lek kan stimulera barns språkutveckling.
Föreläsningen handlade även om språkstörningar och om kommunikationsproblem vid autism och ADHD. Den var mycket uppskattad av kongressdeltagarna.

Lekarbete - en metod inom specialpedagogiken var nästa programpunkt .Deltagarna samlades i mindre grupper. De, som inte hade utbildning i metoden, fick information. Erfarna lekarbetspedagoger bildade grupper för utbyte av erfarenheter och för att samtala om metoden och förhållanden runt lekarbete. Gruppaktiviteterna fortsatte under fredag förmiddag efter den inledande föreläsningen.
(Information om metoden finns under Metoden på denna hemsida.)

Torsdagens program fortsatte med årsmöte för föreningens medlemmar.
18.30 samlades kongressdeltagarna till mingel och därefter var det middag.

Fredag 24 april

Dagen inleddes med "Låt mig få leka mina egna lekar", en föreläsning av Gunhild Westman, ordförande i föreningen och tidigare universitetslektor i pedagogik. Titeln kan även stå som rubrik för hela fredagen.
Gunhild tog först upp aktuell forskning om spegelneuroner och lek.

Hon talade om barns upplevelser av andras handlingar och om spegelneuronernas aktivitet, - dels "aktiveras" handlingsprogram i barnets hjärna, när det ser någon annan utföra en handling - dels får barnet samtidigt en känsla, en intuition om den andres känslor och avsikt med handlingen. Stress och rädsla "ger lägre kvalitet" på barnets uppfattning av den andres avsikter.

I låtsas lekar imiterar och bearbetar barnet sina upplevelser av andras handlingar. Lekandet får betydelse för barnets personliga utveckling inom många områden, bl a empati, emotionell intelligens och språk och även för hjärnans neurologiska uppbyggnad.
Gunhild nämnde även Mikael Jensens avhandling "Kognetiv utveckling och låtsaslekens mysterium" från december 2008 och hans beskrivning av lekens betydelse för barnets kognetiv utvecklingen, bl a av intentionallitet.


Gunhild Westman, Uppsala, föreläser.

En del barn har behov av att leka "egna" lekar, som de inte kan eller vill leka med andra barn av olika anledningar.
De är omogna i sin lekförmåga och behöver en vuxen vid sin sida för att ta steget in i låtsas leken och "lämna" verkligheten. Lekarbetspedagogen följer barnet in i låtsas leken genom att med ord bekräfta det barnet gör i leken.
Barn med ångest och inre oro behöver också närvaron av en förutsägbar, trygg vuxen för att kunna leka. Andra barn har lekar, som de inte vill leka "offentligt". Några har ingen att leka med eller ingen, som kan eller vill delta i just deras lekar.

I lekarbete tillsammans med en vuxen, som låter barnet själv utforma leken inom givna ramar, kan han/hon iscensätta sina lekar. Gunhild tog som exempel några elever, som var okoncentrerade i skolarbetet och hade stora problem med att samarbeta med kamrater och lärare. De hade upplevt trauman i sina liv.
Det var bl.a. våldsamma kamper mellan dinosaurier för den pojke, som kom från ett ryskt barnhem. Den största dinosaurien hade övertaget och vann alltid överlägset i början av perioden med lekarbete.
Det var bl.a. gömmalekar med små lerfigurer i sandlådan för den pojke, som inte visste var hans pappa var och inte hade träffat honom på länge.
Föreläsningen fick bra kritik i utvärderingarna. Den uppskattades bl a för att den gav ökad förståelse för lekens funktion och för lekarbetmetoden.

Nästa programpunkt var Lekarbete - en metod inom specialpedagogiken, en fortsättning på torsdagens grupparbeten. Under en kort gemensam samling före lunch tog man upp bl a lekarbetspedagogikens utveckling och förändring under åren. Det gällde bl a samarbetet med personal och föräldrar före, under och efter en period med lekarbete. Vi talade om att göra skriftliga utvärderingar och samla skriftlig dokumentation. Detta är nödvändigt för att konkret kunna visa lekarbetets positiva inverkan på barn och för att kunna hävda metoden även inom en förskola och skola med svag ekonomi.


Diskussion. Från vänster: Ulla Svedehag, Åmål, och
Annelie Edlund, Visby, i förgrunden.
I bakgrunden Lenah Margård, Sollentuna, Birgitta Malmlöf, Tullinge,
Margaretha Larsson, Västerhaninge och Karin Rådin, Umeå.

Efter lunch talade Annelie Edlund, specialpedagog, Barnhabiliteringen Visby, om Lekarbete med funktionshindrade barn. Hon arbetar mest med de yngre barnen och lekarbete är ett av de arbetssätt hon använder. Hon har ett nära, regelbundet samarbete med barnens föräldrar och förskolepersonal i samband med lekarbetet. Det är ett positivt arbetssätt för både barnet och föräldrarna. Barnet visa en kompetens i leken, som gläder föräldrarna och ger hopp inför framtiden.

Anneli beskrev praktisk erfarenhet av lekarbete med tre barn. Hon började med en flicka med ryggmärgsbrock, som satt i rullstol. Annelie visade bilder på hur hon anpassat höjden på sandlådan och bordet så att rullstolen kunde skjutas in under dem. I lekmaterialet ingick inga leksaker utöver det vanliga materialet, som anspelade på rörelsehinder. Anneli hjälpte till att plocka fram lekmaterial, som flickan inte nådde själv efter flickans önskemål. Lektiden var 45 minuter. Flickan lekte ivrigt.

Hon fortsatte att berätta om en pojke med diagnosen ADHD. Det tog ett antal gånger innan han kom i gång med lekandet. Annelies lugn, trygghet och fasthet i förhållningssättet stödde sannolikt pojken, som sedan lekte alltmer koncentrerat och konstruktivt. Han tyckte om lekarbetet och missade aldrig något tillfälle.

Därefter berättade hon om en flicka, som vuxit upp med utvecklingsstörda föräldrar. Flickan lekte koncentrerat och aktivt. Anneli kallade både föräldrar och fosterföräldrar till gemensamma möten om lekarbetet. Föräldrarna var mycket intresserade av dotterns lek. Samarbetet var positivt för alla, även för flickan.
Annelies föreläsning var mycket uppskattad, konkret och bra!


Samtal. Från vänster: Lenah Margård, (ryggen) Sollentuna, Birgitta Malmlöf, Tullinge, Agneta Morén (ryggen), Mora, Margaretha Larsson, Västerhaninge, och Karin Rådin, Umeå.

Elever i min skola får lekarbete. Biträdande rektor Birgitta Malmlöf, Barnslättsskolan, Tullinge, som deltagit under hela fredagen, vad den sista föreläsaren under kongressen. Hon kom med många värdefulla synpunkter om barn i behov av stöd.

Birgitta Malmlöf berättade att hon lärt känna lekarbetsmetoden, när hon började som biträdande rektor på Barnslättsskolan, som tar emot elever från och med förskoleklass till och med år 5. Gunilla Lindell, som hade lekarbete med barn på skolan, hade beskrivit metoden och förklarat skillnaden mot lekpsykoterapi. Birgitta beskrev en pojkes utveckling, som hon följt under lekarbetes gång, med empati, respekt och engagemang. Hon visade i sin föreläsning förståelse för lekens betydelse för elevers utveckling och lärande.

Birgitta beskrev behovet av många metoder på en skola för att elever tidigt ska få det stöd som just de behöver för att lyckas och gå vidare. Hon talade om ett nära samarbete med skolans personal och en insikt om elevernas vardag. Hon beskrev lågmält en biträdande rektors möjligheter att påverka arbetet på en skola.
Birgitta Malmlöfs föreläsning var mycket uppskattad. Det visade sig tydligt, även i de skriftliga utvärderingarna.

Därefter avslutades kongressen av föreningens ordförande Gunhild Westman. Hon tackade alla medverkande, alla deltagare och styrelsen i föreningen för att de bidragit till att det blivit en mycket givande, innehållsrik och trevlig kongress.


Kaffe som avslutning. Ulla Pettersson, Stockholm, Lotta östman, Värmdö och Heidi Lindahl, Gustafsberg.

Text Gunhild Westman 29 april 2009

© 2004, http://www.lekarbetspedagogik.se Design av Ades Design och Consult-it.