Pedagogiskt magasin 2/2008 innehåller intressanta artiklar och tar upp en del väsentligheter om barns kunskapsbildning och om specialpedagogik.*
Men, det saknas ett viktigt led i beskrivningen av barns lärande.

Ledare börjar: "Lärare inom alla skolformer arbetar med kunskapsbildning. I förskolan och skolan ska lärarkåren lägga grunden för våra barns och ungdomars lärande i vid mening." Och chefredaktören fortsätter några sidor längre fram: "Och själva grunden i detta lärande är den förunderliga förmågan vi har fått att fråga och undra, reflektera och föreställa oss."

I innehållet i tidningen saknas dock en viktig form av lärande, nämligen lekandet. Det är barns sätt att söka svar på frågor och undranden. Barn föreställer sig och reflekterar över händelser och känslor, som de upplevt, genom att gestalta inre föreställningar i konkreta handlingar i lekens form. Det är barns sätt att på sin mognadsnivå skapa sammanhang och mening i sina upplevelser och att dra lärdom av dem i vid mening.

Stefan Sellbjer uppmärksammar inte leken i artikeln Kunskapens skilda former, som inleder upplagan. Ordet leksaker finns med som exempel på de "tusentals ting som omger oss" men för övrigt förekommer inte ordet lek. Leken passar inte heller in i någon av hans tre nivåer i figuren på sidan 17.

Lekandet är en form av lärande, där lärandet sker omedvetet och reflekterat. Reflektioner sker i det kreativa skapandet av lekens innehåll och form.

Leken utvecklas och förändras. Den är betydelsefull som kunskapskälla upp i ca 10 års åldern och för elever i särskolan ännu längre.

Det jag skrivit om lekens funktion är generellt och rör alla. Det hör till pedagogiken*. Leken är väsentlig för alla barns lärande i ett helhetsperspektiv. Den är social, emotionell och kognetiv och samtidigt kreativ, så utveckling sker inom många "områden".

Alla barn i förskolan och alla elever i skolan kan inte av olika anledningar utnyttja lekandet tillsammans med andra barn för lärande.
Några behöver en specialpedagogisk insats som stöd under en tid. Det kan vara Lekarbete, en metod inom specialpedagogiken, där barnet leker enskilt tillsammans med en lärare eller annan pedagog, som har särskild utbildning. Utbildning i lekarbete finns vid några universitet och högskolor.

* Jag använder Eva Björck – åkessons sätt att beskriva skillnaden mellan pedagogik och specialpedagogik i artikeln Kunskapsfrukt utan kärna i PM 2 / 2008.

Gunhild Westman